Många tycks eniga om att 2018 var ett mellanår. Inga stora glädjepunkter, hårt slit, en ny riktning eller slitsam strävan på den befintliga vägen. Jag instämmer.
Inte tidernas bästa år. För mig; helt självvalt. Att göra avkall på allt glitter för att bygga upp något nytt. Slitsamt, och jag ska berätta om några extra tuffa episoder lite längre fram.
2019 har redan en helt annan känsla i grunden.
Men en viktig sak. Det är så lätt att i efterhand tänka ”varför gjorde jag inte så?” eller ”hur kunde jag prioritera så?”. Man ifrågasätter lätt sin egen beslutsförmåga. Det som aldrig får glömmas bort är att svaren och perspektiven kommer med tiden. Det du vet NU, dvs utfallet av dina actions, hade du inte kunskap om DÅ. Och nuläget är alltid ett resultat av alla små och stora val du gjort längs vägen. Insikterna du samlat, hade du inte haft samma uppsättning av om du agerat lite annorlunda där och då.
Detta är värdefullt, viktigt och avgörande för vår utveckling. (Eller företagets, om du driver ett sådant.) Att alltid agera efter bästa förmåga och utifrån en analys inför beslut som ska tas. Det ger stabilitet även i snabbt föränderliga tider. Och oavsett vad som sker därefter, kan du lita på att ditt beslut var välgrundat.
Att tänka bakåt som att du borde vetat då, vad du förstår nu, är ett krokben för dig själv inför fortsättningen. Allting är utveckling. Framåt, dit ska vi.
Linda Häggkvist 