En stor (eller snarare viktig) del av mitt liv, är träningen. Fysisk aktivitet och jobbigt motstånd som ger så mycket positiv energi och stärker både kropp och sinne.
Det jag funderar över nu på morgonen när jag scrollar genom Instagram, är hur vi (framförallt kvinnor) ofta tenderar att lyfta fram det negativa i andra människors beteende.
Jag följer något träningskonto för inspiration och motivation, där postas såklart bilder i träningskläder av någon som älskar och är stolt över det hon gör. Genast duggar kommentarerna in, om att sluta sätta press och kroppshetsa omvärlden. Jag förstår tanken, men är den inte lite sned? Är det verkligen dennes skyldighet och därmed också skuld, om andra känner sig pressade? Jag vet inte.
För mig känns frågan väldigt aktuell för att jag har en dotter som är nio år. Snart kommer jag att behöva ”uppfostra henne” i de sociala mediernas speciella värld. Ska jag då berätta för henne att överallt finns det hot mot hennes självbild, prata om jämförelser och att andra gör fel – eller snarare stärka hennes egen potential och att söka sammanhang där hon får växa?
Missförstå mig inte. Jag vet att det är en polerad kontext och att retuscherade bilder förvirrar synen på hur verkligheten ser ut. Hårlös, blåmärkesfri, slät och putig… Klart att den riktiga världen riskerar att te sig ”fulare” ju fler filter vi serveras i våra mobiler.
Men. Människor är olika. En del lägger sin tid på magrutor, andra på något helt annat. Du FÅR gå din egen väg, du får vara stolt över den du är. Och vi behöver inte vara så snabba på att klanka ner på andra personer, leta skuld i varje hörn. När det faktiskt är fullt möjligt att stänga av, byta spår och hitta kraft någon annanstans.
Försöka se det som är bra och lyfta fram det ännu mer, för att sprida lite mer glädje omkring oss!
Linda Häggkvist 